Alldeles tyst
Scchyy.. Inte ett ord. Allt är tyst. Stilla. En kommentar skulle bara förstöra. Förinta skönheten som hon byggt upp. Inget som han någonsin får förstöra. Komma in i. Det är hennes. Ingen annans. Allra minst hans. Bara hennes.
Hon vill tömma honom. Och fylla honom på nytt. Hon vill hata honom men det går inte. Hon kan inte. Försöker. Kanske ändå? Men nej. Hon vill älska honom. Förgäves.
Han målar så vackra bilder. Sen förstör han dem lika snabbt igen. Han färglägger henne innan han ödelägger henne. Lämnar henne blödande. Hon borde lärt sig vid det här laget. Hon har lärt sig sin läxa. Om och om igen. Ändå saknar hon kunskap.
Han ger henne vingar. Så att hon kan flyga. Och hon flyger. Men när hon vänder sig i luften är han borta. Vingarna som nyss lyft henne till skyarna ger vika och hon faller. Faller. Faller.
Den vita klänningen är inte längre vit. Smutsig och trasig. Fållen har gått upp och när hon reser sig upp snubblar hon på nytt. Faller längre. Hårdare.
Han skriver så vackra texter. Viskar sagor i hennes öra. Lovar himmel och jord. Lämnar inget annat än fan och helvete när han smäller igen dörren bakom sig.
Han bjuder henne till dans. Håller handen på hennes korsrygg. Låter den vandra uppåt. Sliter henne i håret och lämnar henne skrikandes kvar. Musiken tystnar. Folk tittar åt hennes håll. Men ingen ser henne.
Brända kvinnor skyr inte elden......
Hon vill tömma honom. Och fylla honom på nytt. Hon vill hata honom men det går inte. Hon kan inte. Försöker. Kanske ändå? Men nej. Hon vill älska honom. Förgäves.
Han målar så vackra bilder. Sen förstör han dem lika snabbt igen. Han färglägger henne innan han ödelägger henne. Lämnar henne blödande. Hon borde lärt sig vid det här laget. Hon har lärt sig sin läxa. Om och om igen. Ändå saknar hon kunskap.
Han ger henne vingar. Så att hon kan flyga. Och hon flyger. Men när hon vänder sig i luften är han borta. Vingarna som nyss lyft henne till skyarna ger vika och hon faller. Faller. Faller.
Den vita klänningen är inte längre vit. Smutsig och trasig. Fållen har gått upp och när hon reser sig upp snubblar hon på nytt. Faller längre. Hårdare.
Han skriver så vackra texter. Viskar sagor i hennes öra. Lovar himmel och jord. Lämnar inget annat än fan och helvete när han smäller igen dörren bakom sig.
Han bjuder henne till dans. Håller handen på hennes korsrygg. Låter den vandra uppåt. Sliter henne i håret och lämnar henne skrikandes kvar. Musiken tystnar. Folk tittar åt hennes håll. Men ingen ser henne.
Brända kvinnor skyr inte elden......
Kommentarer
Trackback