Jag ljuger så illa

Jag önskar att jag vore kallare. Kyligare. Coolare. Men jag är precis tvärt emot. Folk i min omgivning läser mig som en öppen bok. Ser igenom mig som om jag vore en glasskiva. De kan inte läsa mina tankar o det kan inte känna mina känslor men de märker att något är fel. För jag kan inte dölja det. Det är så det är. Kunde varit värre.

I många sammanhang tror jag på ödet. Att det mesta redan är förutbestämt. Det gör livet lättare att leva tycker jag. Men i vissa fall kanske ödet behöver lite hjälp på traven...

Jag chattade med en kompis på msn som bor i Azorerna o hon sa nåt klokt om killar o fotboll:
"Men det går inte för våra hjärnor att förstå vitsen med att glo på andra män som springer runt på en plan" Så sant!

Imorgon ska vi fira Ackies som fyller 4 år! Hurra hurra! Han har gått o blivit stora killen nu! Ska bli gott med tårta.

Ha det bra alla. Nu måste jag sova! Kram


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback